Agnes Wold äger!

Förutom att hon sablar ner diverse myter om amning i dagen DN, gör mos av Annika Dahlströms hittepå-foskning om könsskillnader, visade hon 1997 i en artikel i Nature att manliga sökanden till en post-doc-tjänst systematiskt bedöms som mer kompetenta än kvinnor. Nån dag när jag har tid över (hehe) ska jag skriva ett idolporträtt.

Andra saker sen sist: Jag har blivit länkad från skepchic.se TVÅ GÅNGER. Helt starstruck!

Sedan väntar jag på 70 ex av denna skrift:

Bjuder ni på kaffe nu? - Öppet brev till arrangörerna för forskardagarna 2013 UPPDATERAD!

Varje höst ordnar Stockholms Universitet Forskardagarna, där personer som disputerat under föregående läsår ges möjlighet att hålla ett kortare populärvetenskapligt fördrag för inbjudna gymnasieelever och andra intresserade. Vissa av föredragen filmas och läggs ut på nätet. Forskardagarna ger en möjlighet för unga forskare att nå ut med sina resultat och marknadsför Stockholms Universitetet. 

Forskardagarna hålls i Aula Magna på universitetsområdet i Frescati. Där finns två salar med samma namn som byggnaden (Aula Magna Höger respektive Vänster), som rymmer flera hundra åhörare samt ett flertal mindre rum (40-50 platser) för föredrag eller seminarier. När schemat till Forskardagarna 2013 släpptes reagerade jag på att så många av de manliga föreläsarna (10 av 12) hade placerats i de stora salarna, och att så många av kvinnorna förpassats till de små rummen. Såhär ser det ut (ursäkta ful tabell från Wörd):

Jämställd forskarscen, kan det vara något? Jag skriver brev till arrangörerna för Forskardagarna 2013.

Hej Arrangörerna för Forskardagarna!

Jag förstår att det är mycket att tänka på när man ordnar ett stort event som Forskardagarna, men det är ingen ursäkt för att inte, som resten av Stockholms universitet,  bedriva "ett målinriktat och aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete". Det förvånar mig att man helt glömt bort detta när man schemalagt forskardagarna, och så genomgående placerat de manliga medverkande i Aula Magna och de kvinnliga i de mindre lokalerna (se bifogad tabell). Vilka signaler sänder man då till de medverkande när männens forskning får presenteras för den stora publiken i Aula Magna, medans kvinnorna får klämma ihop sig i de mindre Bergsmannen och Spelbomskan? Och, än viktigare, vilka signaler sänder man till de inbjudna gymnasieeleverna om vilka forskare Stockholms Universitet lyfter fram och satsar på?

Ni svarade mig via Twitter att schemat ser ut som det gör för lagt "så att gymnasieelever alltid har tillgång till minst en föreläsning inom något av våra vetenskapliga ämnen", vilket jag tolkar som det hela tiden ska finnas föredrag inom vardera humaniora, samhällsvetenskap respektive naturvetenskap, och att vissa föredrag skulle filmas. Jag svarade att jag satte en kaffe på att jag kunde uppnå detta, OCH ett jämställt schema. Och satte mig att klippa och klistra:

Blått för naturvetenskap, grönt för samhällsvetenskap och

rosa för humaniora. Gult för info eller frågestund

 

Till att börja med kunde jag konstatera att det här med filmandet torde vara ett svepskäl; de fem filmade sessionerna är spridda över båda dagarna, samtliga salar och överlappar även varandra i tid. (Jag tolkar i alla fall er tweet som att det bara var fem. Annars kan jag göra ett nytt schema!). Dessutom var ämnesblandningen lite so-so, kanske lätt hänt när samhällsvetarna utgör över hälften av de medverkande, men då gäller det att sprida ut naturvetarna och humanisterna desto bättre. Jag kom fram till detta jämställda förslag med ännu bättre ämnesspridning. Tid, inklusive klipp och färg: ca 30 minuter. Jag mailar det gärna om intresse finns!

Jämställt schema med ämnesblandning!

  

Var det ett för futtigt problem för att ni ska lägga ner tid på det? Då säger jag såhär: om en inte ens orkar lägga 30 minuter på att räkna och lägga ett någorlunda jämställd forskardagsschema, hur ska en då nånsin kunna ta tag i de riktig stora problemen med ojämställdhet som finns inom forskarvärlden? 

Ni skulle kunna höra av er och bjuda på kaffe. Men jag ser hellre att ni faktiskt erkänner att ni klantat er, och inser att det med ganska små medel går att ta steg mot ett mer jämställdhet Stockholms Universitet.


Med vänlig hälsning
Aula Magna 2016?

Uppdatering 2013-09-16

Det här är en riktig god kopp kaffe!
Sofia och Linda från SU:s kommunikationsavdelning kom förbi mitt arbetsrum med den strax före lunch i fredags. De jobbade då på ett nytt schema som bättre skulle spegla könsfördelningen på talarna. Hurra! Tack till alla som har delat och länkat och retweetat! Och vad kul att det lönar sig att tjata ibland.






Tänk dig smart är inte så smart

Nej men Dagens Nyheter, vad är det här för trams? Någon (var det @techocratista?) påpekade häromdagen att väldigt ofta när en artikel sägs visa nånting visar det sig, när man läser den, att det gjorde den inte alls.  Detta fenomen illustreras förtjänstfullt ovan, när DN skriver i rubriken "Tänk dig smart och frisk" och forskningen som refereras handlar om hur förväntningar skapade av försöksledaren påverkar resultatet. Och det är något vi känt till länge. The Secret funkar alltså fortfarande inte.

Kolla in Smile or Die istället

Vanliga värktabletter som ges med dropp

Har ju egentligen tagit bloggpaus men nu skriver DN och SVT så dumt att jag bara måste....

"Vanliga värktabletter"  hjälper mot depression, skriver man, och hänvisar till en studie där vissa patienter med svårbehandlad depression blir hjälpta av det anti-reumatiska läkemedlet  infliximab. Resultaten verkar rimliga på många vis, men skribenterna ovan har helt missat att  infliximab, eller Remicaid som det patenterade läkemedlet heter, administreras (läkemedelsspråk för hur man får in substanser i kroppen)  intravenöst. Med dropp, alltså. Inte så vanliga värktabletter. Detta hade man lätt kunnat ta reda på med hjälp av google.

Sedan kan vi lägga till att antireumatiska läkemedel inte är några "värktabletter", utan väldigt specifika substanser som verkar mot vissa proteiner som personer med auto-immuna sjukdomar har för mycket av (och som kan ha ett samband med svårbehandlade depressioner). Så att Alvedon skulle hjälpa mot depression, som DN och SVT antyder, har ungefär lika mycket substans som det där memet som påstod att bruna bananer skyddar mot cancer.  (Ett "resultat" som för övrigt också involverade TNF, precis som det ovan beskrivna. Går man varvet runt i dumhet kan vi få det till att bruna bananer gör dig deprimerad!)


Uppdatering: SVT har nu ändrat sin text (men värktabletter står kvar i en underrubrik. Slarv?Uppdatering 2: Även DN har förtydligat sin text.

DN granskar skolan med metod från A-kursen

Dagens Nyheter granskar skolan och kommer fram till att familjebakgrund är den viktigaste faktorn för att lyckas i skolan . Metod: "en omfattade datakörning".   Inspirerande, eller hur? Men hey, you can't argue with datakörning. Eller med en reporter som inte kan/vill/orkar sätta sig in i den statistiska metoden bakom sin "granskning" och/eller ringa en forskare. För ja, mäta samband mellan skolresultat och andra faktorer är en hel vetenskap. (Dock är resultatet säkert, sorgligt nog, sant).

Detta var faktiskt så roligt att jag var tvungen att slita mig från förberedelse inför min presentation, som ger mig stressmardrömmar. (Om någon undrar vad jag gör nu för tiden.)

Bonus: Precis som So Called Science likt pelargoner vaknar med våren, gör Biostatistics Ryan Gosling det. Tröstade mig när jag fortfarande var på kontoret, kvar i elva.

Tillägg:  Hittar en faktaruta där den statistiska metoden beskrivs. Man har räknat ut korrelationer, och satt cut off-points för vad som är ett samband. Omfattande datakörning = saker mina studenter förväntas kunna göra. Ska tipsa dem att söka jobb på DN!

Jämställdhet! Sex! Klickfest!

Klickfest! Både sex och jämställdhet i rubriken!

DN skriver om en studie i American Sociologial Rewiev där jämställdhet i förhållanden (jämställdhet definierat som dela på hushållsarbetet) leder till mindre frekvent sex. Den är skrattretande lätt att dissa, vilket SVT gör här, gå och läs!  (Jag började själv läsa studien men tröttnade när jag läste "men and women differ in their desire for sex", utan källa, oproblematiserat. Jag ska skriva på min avhandling istället!)

Innan vi kan ta studien som intäkt för huruvida FI:s gamla slogan stämmer eller ej, vill bara So Called Science påpeka att det är kvalitet och inte kvantitet som räknas.

Nya hälsomått, samma problem

DN skriver idag om den engelske matematikern Nick Trefethen som föreslår ett nytt BMI-mått: istället för den intjatade formlen BMI=v/l^2 (vikten delat med längden i kvadrat) ska man räkna BMI=(v*1.3)/l^2.5. Forskaren i fråga verkar vara mycket medveten om problemen, och även missbruket av den "gamla" formeln: det är ofta frestande att hitta på ett exakt, kvalitativt mått på komplexa saker som ekonomi eller hälsa. Varför detta skulle vara bättre förstår jag inte, för den här formeln säger fortfarande inget om rökning, träning, matvanor och så vidare och torde alltså vara ett precis lika dåligt mått på hälsa (på individnivå), som andra kvalitativa mått.

Jag blir också fundersam över hur matematikern i fråga tycks ha kommit fram till sina nya siffror: de passar helt enkelt data bättre, skriver han här. Det vill säga, han har en massa observationer för längd och vikt och försöker hitta en formel som beskriver sambandet mellan dessa bättre än v/l^2.  Jag skulle säga att det inte finns något som helst stöd för att det här måttet är giltigt utanför Trefethens stickprov. Min handledare skulle säga att det "bara är plågsamma försök med data".

Jag undrar också när DN:s årliga nyårs-komma i form-satsning ska handla om en "smal" person som behöver bygga lite muskler och dra ner på ölandet. Det skulle vara ett välkommet nyanserande av vad som är "hälsosamt".

Fyra nyanser av cola light

Lightläsk kopplas till depression skriver DN, i ett ovanligt nyanserat referat av en studie som ska presenteras vid en stor kongress för neurologer. Personer som dricker lightläsk är kanske oftare överviktiga och övervikt och depression är i sin tur länkade. Själv tror jag tvärt om, att lighläskdrickarna är hälsohetsare som mår dåligt över konsumtion av godsaker och/eller brist på träning. Om jag har belägg för det? Nä, spekulerar bara.

Och gör man sin läxa och följer länken till BBC News refereras samma studie som att samma koppling ifrågasätts samma koppling på ungefär samma grunder som får kopplingen att framstå som rimlig i DN (bland annat så ingår bara personer 40+ i studien). Det största anledningen till att hälla ut Cola Zero är alltså fortfarande att den smakar äckligt.