Religion, lycka och indierockorkestrar

Nej, Dagens Nyheter, det är inte "bevisat" att religion gör dig lyckligare baserat på att kyrko-/moské-/synagogbesökare oftare upplever lyckokänslor, jämfört med icke-utövare av organiserad religion. Det går nämligen inte att bevisa att det är gudstjänstbesökandet i sig som gör de troende lyckligare, kanske är det istället att de i kyrkan/motsvarande träffar vänner, ingår i ett socialt sammanhang och så vidare? Inte så konstigt att kristna är lyckligast på söndagar, och sekulära på lördagar, när de senare har tid att träffa vänner och gå på spelningar med Arcade Fire (det närmaste jag kommit väckelsemöte) och dessutom hela helgen framför sig?

För övrigt är det mycket, mycket roligt att icke-utövare av organiserad religion kallas "otrogna". Får inkvisitionen också en come back, snart? 

Mickey Mouse loves Mozart?

Av alla tramsiga rått-experiment kan detta vara något av det tramsigaste: råttor som efter hjärttransplatation får lyssna på Mozart återhämtar sig snabbare än de som får lyssna på Enya. For real? Tror verkligen inte att råttor har hjärna nog att höra skillnaden faktiskt. Om jag får gissa torde skillnaden bero på att musskötarna blir lugna av Mozart, snarare än entoniga pip (som enligt mig är det mest stressande som finns, kanske även för möss?). Att effekte uteblev på döva möss som fick höra La Traviata kan skulle ju kunna förklaras av att döva möss har sämre chanser att överleva från början.

För övrigt undrar jag varför de knäppaste råttförsöken alltid kommer från Japan (och varför DN envisas med att New Scientist är en vetenskaplig tidskrift).

Talar råttor i mobiltelefon?

Jag läser i DN att nya studier visar att råttungar som utsatts för mobiltelefonstrålning under fosterstadiet får betendestörningar (i högre utsträckning än andra råttungar), såsom hyperaktivitet och ångest. Man passar även på att intervjua två människor i väntans tider om deras mobilanvändning och eventuella räddsla för strålning. Jag undrar lite hur man vet att en råtta har ångest och gillar generellt inte när man sätter likheter mellan rått- och människobeteende. Jag ska dock inte dissa studien vidare, förutom att gnälla lite om att människor sällan talar i mobil nio månader i sträck.

I DN:s artikel citeras sedan en forskarna bakom studien som  att detta nya fynd kanske kan förklara de senaste årens ökning av betendestörnignar. Vilket är nästan komiskt, för ett mycket liknade exempel brukar vara med på en grunskurs i vetenskapsteori när man tar upp att korrelation inte innebär kausalitet, nämligen den om sambandet mellan radiolicenser och intagningar på mentalsjukhus. Gå om den kursen alltså, och återkom.

Bilden nyanseras något av Maria Feychting, professor och epidemiolog på Karolinska institutet, som säger att en del studier har visat på liknande resultat för människor, men också ger en rad andra förklaringsmodeller, exempelvis genetiska. Bra där! Ni kanske skulle ha frågat henne innan ni skrämde upp två random gravida, DN/TT?

Gladare av grönsaker?

Amanda gjorde mig uppmärksam på ett spännande resultat, presenterat i DN: Vegetarisk kosthållning gör dig lugnare och gladare. Resultatet visar att en grupp köttätare (allätare), som under två veckor fick testa vegetarisk kost upplevde sig själva som gladare och mindre stressade jämfört med kontrollgrupper som åt som vanligt eller en diet med fisk 3-4 gånger i veckan.

Kan detta stämma? I gymnasiet var det ju pandorna som åt vegomat, och de (vi) var aldrig några muntergökar. Ja, menar forskarna bakom studien, eftersom kött innehåller höga halter av arakidonsyra (AA, fråga inte mig vad det är för något) som kan ge ökad hjärtfrekvens och humörsvängningar. Mindre köttintag, och därmed mindre intag av AA, tycks ge bättre humör.

Dock får man inte glömma placeboeffekten (nej, inte den som pandorna körde med). Kanske är det så att de som äter den vegetariska dieten förväntar sig att de ska må bättre, och därför också gör det? Det är av naturliga skäl svårt att göra blindstudier (och dubbelblinda studier) av kostexperiment, så det är alltid svårt, för att inte omöjligt, att bortse från placeboeffekten här (plats för diss av lchf).

Studien omfattar också bara 39 personer, och det framgår ingenstans hur dessa 39 har utvalts. Gissningsvis är det 39 hälsomedvetna personer som kan tänka sig att testa olika dieter. För att dra starkare slutsatser skulle experimentet behöva upprepas med ett större antal deltagare och då kommer nästa problem in: med fler försökspersoner ökar sannolikheten att få med ett gäng som absolut inte vill testa att käka kaninmat och som kommer uppleva att deras humör blir sämre när de inte får sin biff, (Även risk för att de tror att de ska må sämre och därmed gör det, nocebo-effekt) och därmed uteblir resultatet. Och tänk hur ledsna vegetarianerna blir, som måste äta kött i två veckor!).

Studien finns att läsa i sin helhet här.

(Stenhårda vegos:)

Alla vet att kidsen super, men ingen frågar vad som går på bio

Vår största dagstidning misstar (i vanlig ordning) korrelation för kausalitet i rubriksättningen till denna artikel: "Alkohol i filmer får ungdomar att supa", skriver man. Men vi tänker som vanligt ett steg längre.

En studie i Pedeatrics har undersökt en jäkla massa skolungdomar i sex europeiska länder, utvalda för att de har "olika alkoholkultur". Man har i en enkät frågat om deras alkoholvanor, frågar hur ofta de sett landets mest populära filmer (I DN framgår ej om filmerna är inhemskt producerade, när jag läser originalartikeln tolkar jag det som att det inte behöver vara det) och sedan räknat hur mycket det sups i filmen. Man har sedan tagit fram en modell som justerar för familjebakgrund, tv-tittande i stort och "rebelliskhet" (mycket nyfiken på operationaliseringen, där), och kommit fram till att det finns en klart samband mellan drickande och tittande på film där det sups mycket.

Den uppenbara protesten är ju att det kanske är så att kids som super gillar att de på film där man super, snarare än att de ser, typ, Fellowship of the Rings (dricks en hel del i den faktiskt), och sedan springer direkt till närmsta langare. Den gamla vanliga att bara för att man mäter ett samband, behöver det inte vara ett orsakssamband, alltså. Snarare så att alkolkulturen i landet och i familjen spelar störst roll, vilket studien också konstaterar. Det är också en smula tendensiöst att undersöka sex länder utvalda för att ha olika alkoholkultur. Sådana här resultat tenderat att bli svagare ju mer man blandar upp extremfallen med massan i mitten.

Naturligtvis slutar studien med att vara "orolig över vilken roll populära filmer spelar för europeiska ungdomars alkoholkonsumtion". Den hade ju inte publicerats om det inte var det vi ville komma fram till från början. Men vilka slags filmer är det som innehåller dryckesscener nu för tiden? Allt som oftast är det inga positiva skildringar, tänkt The Hangover, och när det är det är det allt som oftast inte i sammanhang som gjorda för att ta efter. Lord of the Rings-serien innehåller ju några riktiga partyscener. Bäst att sätta 18-årsgräns på den?

Det kunde din morsa ha berättat för dig: Det behövs energi för att bygga vindkraftverk

Det kunde din morsa ha berättat för dig, sjunger Catti Brandelius karaktär Profersora, angående forskningsresultat som bevisar saker som vem som helst hade kunnat tänka ut. (Har letat som en galning efter låten, utan resultat). Generellt tycker jag att det är bra att man forskar på saker som många tar för givet, eftersom det är alltid är bra att ha belägg för saker och för att det allt som oftast visat sig att det som enligt sunt förnuft verkade vara vettigt inte är det.

Veckans Det kunde din morsa ha berättat för dig går till följande resultat: presenterat av Sveriges Radios vetetnskapsredaktion: Om vi räknar in klimatpåverkan från att bygga vindkraftverk, och andra anläggningar som producerar förnyelsebar energi, så kommer det ta längre tid att få ner de globala koldioxidutsläppen (genom övergång från exempelvis kolkraftverk) än om vi inte tar med utsläpp från byggandet i beräkningarna. Yep! Det revolutionerande resultatet här kan bara vara att ingen tänk på detta tidigare.

Om jag vore "klimatskeptiker" skulle jag argumentera såhär: vi får ändå inte ner några utsläpp genom övergång, så det är ingen idé (förresten behöver vi inte några utsläpp alls. För växthuseffekten finns inte. Och förresten är global uppvärmning bra). Nu blir rapportens slutsats att övergången måste gå ännu fortare, för att ta igen den effekt som byggandet har. Tur att vi kom det i tid, hörni!

DN och farliga Facebook. Igen.

Man skulle kunna tro att jag hakat upp mig, men det är faktiskt DN som för femtielfte gången tar upp "farorna" med Facebook. Enligt en studie av 1000 svenska Facebook-användare, genomförd av Högskolan i Skövde, tillbringar låginkomsttagare och lågutbildade mer tid på Facebook än andra genomsnittet och att särksillt kvinnor mår sämre ju mer tid de är inloggade.

Men om igen nu, DN och Högskolan i Skövde! Visst har ni lärt er, vid det här laget, att korrelation inte är samma sak som kausalitet? Inte? Då tar vi det igen: Bara för att två variabler, i detta fall tid på Facebook och "dåligt mående" ofta förekommer med höga värden tillsammans, betyder det inte att det ena orsakar det andra. Faktum är att man bara behöver tänka efter lite, lite, för att inte dra slutsatsen att Facebook orsakar psykisk ohälsa. Mer troligt är väl att de som är arbetslösa, sjukskrivna helt enkelt har mer tid än andra att lägga på facebookande (eller för den delen trollande i kommentarsfält), och inte att Facebook orsakar det dåliga måendet i sig?

För övrigt: finns det någon sämre definierad variabel  än "må dåligt"? Vad menar media och forskare med att de intervjuade "mår dåligt" av det ena eller andra? I media verkar det kunna betyda allt från mindre obehagskänslor till självskadebetende. Är lite tydlighet för mycket begärt?

Läs också: Julia Skott om det vanskliga i att mäta "antal inloggningar" eller "tid inloggad" när man är uppkopplad mest hela tiden. (Även om jag gissar att Skövdestudien bygger på självskattningar, som knappast heller är det vassaste verktyget).

Tillägg: Jag hade kunnat ge den här posten etiketten "mest dålig journalistik", men det verkar faktiskt som att de här psykologidoktoranderna faktiskt själva tror att statusuppdateringar om gulliga ungar och festkvällar får folk att känna sig olyckliga. Alltså är inte bara DN skyldiga denna gång.